FRI FRAKT ÖVER 495 KR*
PRISGARANTI I 30 DAGAR
ÖVER 125 ÅR I BRANSCHEN
BLI MEDLEM & FÅ 100 KR RABATT*
Det är ett osannolikt högkvarter för en internationell design studio. Entrén hittar man på bakgården till ett bostadshus från 20- talet i senapsgul puts, i lugna området Midsommarkransen söder om Stockholm.
En provisoriskt upp tejpad skylt vid grinden leder vidare förbi uteleksaker och en hängmatta uppspänd mellan två träd. – Det är väldigt temporärt. Jag tänker inte att vi ska bli kvar här särskilt länge, säger Luca Nichetto. Källarlokalen med vitmålade väggar och kablar exponerade i taket är långt från hans forna hemtrakter i norra Italien.
Luca växte upp på ön Murano i Venedig, världsberömd för sin glasproduktion sedan 1200talet då Venedigs glasmästare beordrades att flytta till ön på grund av brandrisken som var förenad med verksamheten. Lucas mamma var glasmålare, hennes pappa var glasblåsare och många av Lucas vänner jobbade med glashantverk.
– Formgivning, att man ritade något och det förvandlades till ett föremål, var det naturligaste i världen för mig. Det var först senare i livet jag upptäckte att det inte var så överallt, och att det till och med fanns särskilda skolor där man utbildade sig för att syssla med sådant.
Luca Nichettos formgivarbana började med glas, och det fanns många designföretag i närheten av Venedig – Magis, Moroso, Foscarini – som han samarbetade med. I Venedig fanns också en svensk skräddare, som Luca Nichetto förälskade sig i. Och när hon fick ett erbjudande om ett nytt jobb i Stockholm flyttade paret till Sverige.
– Då visste jag ärligt talat mer om dansk och finsk designhistoria än om svensk. Men jag kände i alla fall till Claesson Koivisto Rune och Thomas Sandell. Särskilt CKR var väldigt hjälpsamma i början och introducerade mig till folk i branschen. Men det fanns förstås andra som fått mycket uppmärksamhet ute i världen, som Front och Form us with love.
Nu har Luca Nichetto bott i Sverige i sex år, men han har alltid rest mycket. Han har en studio i Venedig med tre anställda och ett eget varumärke i samarbete med italienska producenten De la Espada. Dessutom har han nyligen gett sig in i ett samarbete med ett kinesiskt företag som vill höja medvetenheten om formgivning i Kina.
– Det är först de senaste två åren som jag verkligen insett att jag bor i Sverige. Jag har gift mig och jag har blivit pappa, så jag reser inte runt riktigt lika mycket längre. Och det första som hände när jag fick barn var att vi flyttade studion hit, för att ha nära hem, berättar han.
Luca Nichetto pendlar mellan Venedig, Stockholm och världen. Det var 2006 som han lanserade sin egen designfirma, Nichetto & Partner. Fem år senare var det dags för kontor i Stockholm – en stad dit kärleken tagit honom. Luca Nichetto har fått flera utmärkelser, däribland IF Product Design Award, Elle Decoration International Design Award och Årets Designer av magasinet Residence.
På väggarna i den lilla lokalen hänger A2-papper med utskrivna produktbilder från firmans historia, noggrant organiserade under olika årtal. Ett hundratal produkter allt som allt, från 2000 till 2016. Många av dem formgivna för stora namn, fera av dem prisbelönta. Objekten på bilderna är mer lekfulla och expressiva än det mesta man ser från svenska formgivare, något Luca tillmäter sin italienska bakgrund. Han gestikulerar mot väggen.
– I början av min karriär ville jag alltid göra något igenkännbart. Konkurrensen i Italien är så hård att den som vill synas måste göra saker som sticker ut, så där finns en besatthet av ikonisk design, sådant som får folk att utbrista: ”Åh, det där är en Luca Nichetto!”
Hur har din syn på design påverkats av flytten till Sverige?
– Det var den italienska attityden som hjälpte mig att bygga min karriär. Men det är ingen hållbar strategi att alltid försöka skapa ikoner. I Sverige har jag lärt mig att uppskatta funktionalitet, miljöhänsyn och kvalitet i materialen utan överdriven lyx. Jag har fått en bättre balans i mitt arbete.
Vad tycker du om designklimatet i Sverige?
– Standarden är bra, allt fungerar som det ska. Men svenskar är lite för försiktiga. Det är få som vågar ta risker. I Italien är det en massa saker som inte fungerar alls, men när det gäller design och modet att skapa nya former, nya typologier, så finns det inget land som kan mäta sig med Italien.
Behöver svenskar våga mer?
– Ja, en formgivares roll är inte bara att ge producenten det de vill ha. Man måste också pusha företaget att göra något nytt. Och för att kunna göra det måste man ha självförtroende nog att övertyga dem.
Luca Nichetto har nyss fyllt 40. Han fick sitt första barn för ett år sedan. Han säger att han möjligen har en liten livskris. Hur som helst har han kommit att reflektera över sin karriär på senare tid, och han har kommit fram till att han vill fortsätta jobba mycket internationellt, och även jobba mer med att hjälpa mindre företag att växa.
– Jag har fått en massa priser och jag har fått arbeta med väldigt fina varumärken. Men vad jag har ansett är att min karriär inte kan gå ut på att samla sådant på hög. Jag ser det så här: En designer är ett bi som flyger från blomma till blomma. Man sprider allt man ser, hör, tänker och känner till olika företag. Allt det där kan vara väldigt givande. Men om trädgården man flyger i är för liten så händer inte särskilt mycket.