Mattkonst

Det är måndag efter en rekordvarm semester och även vädergudarna verkar vara tillbaka på jobbet, utvilade, kraftfulla och uppretade av insikten att de lata sommarpraktikanterna underlåtit att regna på hela sommaren. Där, under det mörka molntäcket vid Häggåns strand, ligger den. Fabriken som väver måttbeställda mattor i ull och lin för en världsmarknad.

Ursprungligen var Kasthall namnet på tomten som Ludvig Andersson köpte 1895 för att kunna uppföra sin fabrik. På den tiden var nämligen närheten till vattnet avgörande för tvätt och färgningsmöjligheter. Antagligen kommer namnet från att kvinnor och deras döttrar tvättade kläder på stenhällen medan rackarungar på andra sidan ån kastade stenar i vattnet som plaskade på tvätterskorna. Det är i alla fall den historia som Peter Eriksson gillar att berätta. Han är produktutvecklare på Kasthall och spränglärd omföretagets historia. Det är också Peter som brukar ta emot kunder och besökare, och över en kopp kaffe berättar han om hur textilindustrin växte fram i bygden i slutet av 1800-talet.

– När Ludvig Andersson köpte tomten stod det i köpekontraktet att vilken verksamhet som än bedrivs här så må tomtens namn, Kasthall, aldrig försvinna. På så sätt säkrades namnets fortlevnad.

Namnet Kasthall lever inte bara kvar. Med mattorna har det flugit över världen och den lilla hällen vid Häggån där man tvättade kläder för 200 år sedan är i dag omtalad långt utanför Kinna socken, Marks härad och Sveriges gränser. Kasthall säljer i dag 70 procent av sina mattor på export så Kasthalls före detta vd, Sonnie Byrling, möter ofta kunder utomlands.

– Det är oerhört roligt att komma till New York och träffa människor som väl känner till exempelvis Häggåmattan och tycker att det är en fantastisk produkt. Det är tydligt att man uppskattar hantverket, kvaliteten och omsorgen om varje matta, samt förstås estetiken – mönstren och färgkombinationerna. Redan under tidigt 1900-tal började Kasthall jobba medvetet med design, till en början med mönster från ateljéer runtomkring i Sjuhäradsbygden. På 1950-talet tog företaget nästa steg och anlitade stora svenska designers som Astrid Sampe och Ingrid Dessau. På senare år har Gunilla Lagerhem Ullberg gått under den officiella titeln Chefsdesigner på Kasthall och den inofficiella titeln Mattornas Drottning.

Gunilla Lagerhem Ullberg har själv skapat en lång rad omtyckta och prisbelönta mattor, samtidigt som hon bjudit in internationella namn som Paola Navone, Jean Marie Massaud och Claesson Koivisto Rune att skapa mönster för Kasthall. Var du än befinner dig i fabriken är två intryck konstanta: ett stilla dån från vävstolarna som ljuder genom väggar och golv, samt en behaglig doft av garn – ull och lin från Normandie och Belgien.

Kasthall köper in 200 ton garn om året och förädlar det, tvinnar till snutter och snilje (bouclé och chenille), för att slutligen väva ihop det till intrikata symfonier av färg. Intill provlagret med aktuella mönster finns mönsterarkivet där rader av mattprover från 1950-talet och framåt finns bevarade. Där finns bland annat en skräddarsydd matta för Dag Hammarskjölds kontor i FN-högkvarteret och andra historiskt intressanta mattor, men det är också ett sorts museum över svensk smak med sina bruna och gula 1970-talsmönster och kyliga 1980-talskreationer. På golvet ligger en äldre matta med orientaliskt mönster som Peter Eriksson varsamt rullar upp.

– Den här är hundra år gammal, från ungefär 1910. Det var en 90-årig man som hörde av sig till oss och frågade om vi kunde ta emot den. Han hade själv lekt på den som barn och sedan haft kvar den när han tog över föräldrahemmet. Nu var det dags för honom att flytta, men han kunde inte med att göra sig av med den så han bad oss att ta hand om den. Vi ska sätta den bakom glas på en vägg så att den kommer till sin rätt.